Essay/Term paper: Japan 3

Essay, term paper, research paper:  Geography

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2

Inledning 3

Sammanfattning 4

Allmänt 5

Japans industriella 6
struktur

Faktorer som bidragit 11
till Japans framgångar

Jämförelse mellan 14
Sverige och Japan

Källförteckning 18

Bilaga 19

Inledning

Sverige är nu i en djup lågkonjunktur, med massor av "sparpaket". Därför tyckte jag att det skulle vara intressant att titta på just en av världens största och starkaste marknadseko-nomier och se vad som skiljer den mot Sverige. Jag valde inte USA utan Japan som kommer lite i skymundan mot den stora jätten i Väst.

Jag kommer att ta upp lite om företagsstruktur d v s om de är konglomerat eller ej, stort eller litet o s v. Sedan tänkte jag ta upp lite om inställningen till arbete hos japanerna, d v s hur deras tra-ditioner är i förhållande till arbetet.

På det här sättet tänkte jag påvisa vad som gör Japan till en rela-tivt solid ekonomi. Jag vill också visa vad som gjort att Japan har haft så otroliga framgångar speciellt efter andra världskriget.
Sammanfattning

Japan är ett relativt litet land, men ändå har det utvecklat en väl-digt stark ekonomi. Bristen på tillgångar och det isolerade läget har lett till att japanerna måste ha en effektiv handel över grän-serna.

Japan har ett välutvecklat industridepartement som samarbetar dagligen med industrin och fungerar som ett samordnings- och rådgivningsorgan.

De stora industrigrupperna står för hälften av Japans förädlings-värde, men bara ca 1/5 av sysselsättningen. Detta beror främst på att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning och seniori-tets-systemet vilka är mycket kostsamma, men ger många fördelar bl a effektiva arbetare. Industrigrupperna samarbetar med små- och medelstora företag, de hjälper dem med bl a finansiering och råd-givning. I gengäld arbetar de mindre företagen lojalt för de stora och blir som ett slags säkerhetsområde för dem.

De flesta japanerna sparar för en oviss framtid, därför att de ej har någon speciell social trygghet genom staten, endast en folk-pension på ca 3816 kr/månad. Genom detta sparande blir ban-kerna enormt kapitalstarka och därför är just de 4 största banker-na i världen ja-panska. Det genomsnittliga sparkapitalet för en japansk familj är ca 354 000 kr. Deras marginalskatt är endast ca 10% vilket moti-verar övertidsarbete och mer sparande, därför arbetar japanerna ca 6 h mer än t ex européer.

Det finns många faktorer som har bidragit till Japans framgångar framför allt efter andra världskriget bl a den stabila ställningen in-ternationellt, den effektiva inrikespolitiken, näringssystemet, styr-ningen av företagen och de effektiva arbetarna.

Jämför man Sverige och Japan så är det, det lite större landet med 8 miljoner inv. mot det lilla landet med en enorm befolkning på 125 miljoner. Det lilla landet har en BNP som är ungefär 17 gång-er så stort. Företagen för också en mycket vänligare politik mot grovarbetarna och de lågavlönade. De har också en mera demo-kratisk beslutsfattning. I Japan vågar de skjuta till pengar i dåliga tider, både till teknikimport och för att öka konsumtionen.
JAPAN

Allmänt

Det som karakteriserar Japan är främst trångboddhet, förekomsten av naturkatastrofer och bristen på naturtillgångar. Japan har ca 125 miljoner invånare på en total markyta av 378000 km2 varav ca 80% består utav berg- och skogsområden.

Befolkningstätheten är i verkligheten högst i världen och detta är främst i storstäderna. I och med detta blir följden en mycket hård konkurrens på nästan alla områden. Detta märker man också i nä-ringslivet och återspeglas även i de överlevnadsmöjligheter som ligger i en stark konkurrenskraft. Gruppbildning är en naturlig procedur i en sådan omgivning. Fast det är ju också så att japa-nerna under många generationer har lärt sig leva med trångbodd-het, ömsesidig förståelse och harmoni. Ett resultat av detta bero-ende är t ex uppbyggnaden av ett rakt nedstigande relationsnät mellan företagen inom en företagsgrupp.

Folk lever under ett ständigt hot av naturkatastrofer, som jord-bävningar, tyfoner, översvämmningar o s v. Osäkerheten har ge-nom tiderna lärt folk att spara för en oviss framtid och leva så flexibelt som möjligt. Det är också så att regeringens politiker uppmuntrar folk att garantera sin framtid på detta vis. Det är bl a därför japanerna har det högsta sparkapitalet per hushåll i världen. Detta gör naturligtvis att bankerna blir väldigt stabila.

Japans brist på naturtillgångar tvingade människorna att redan för ca 100 år sedan utveckla handelsfirmor som kunde tillvarata och importera råvaror till Japan. Detta har sedan utvecklats till det gi-gantiska handelshus som det är idag, som inte bara sysslar med handel till och från Japan utan även med handel mellan andra län-der och därigenom påverkar världsekonomin.

Japans industriella struktur

Japans industriella struktur är uppbyggd på följande sätt:

* Industridepartementet eller Ministry of Trade and Industry (MITI).

* Ett halvt dussin stora industrigrupper med tillhörande stora fö-retag och ett stort antal icke tillhörande stora företag.

* Ett stort antal små och medelstora (SM) företag.

* Allianser mellan de stora företagen och SM-företagen.

MITI samarbetar med industrin och fungerar som samordnings- och rådgivningsorgan. MITI och industrin har ständig kontakt med varandra så att de kan diskutera dagens och framtidens problem och MITI ger råd när industrin behöver det. De stora företagen ar-betar och konkurrerar fritt med varandra. Trots stor företagens enorma storlek sysselsätter de endast 1/5 av den totala arbetskraf-ten i Japan men står för ca hälften av industrins totala förädlings-värde d v s produktionsvärdet minus förbrukning (råvaror, halv-fabrikat och liknande som används i produktionsprocessen). De sex stora industrigrupperna är : Mitsubishi (se bilaga 1), Mitsui, Sumitomo, Fuyo, Sanwa och Daiichi-Kangyo.



Skillnaden mellan de stora industrigrupperna och SM företagen är att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning (vilket jag tar upp i ett särskilt avsnitt). De anställdas löner bestäms enligt se-nioritetsprincipen vilket är ett lönesystem som ger framåt anda och lojalitet bland de anställda i företaget(återkommer senare i ett av-snitt). De livstidsanställda gallras normalt bland de bästa akade-mikerna och de skickligaste arbetarna. En normal industrigrupp omfattar bank, handelshus och ett antal industriföretag.

Fyra femtedelar av den totala arbetsstyrkan tillhör de ca 600 000 små och medelstora företag som svarar för ungefär hälften av in-dustrins totala förädlingsvärde. SM företagen erbjuder lägre löner och sämre sociala förmåner än de stora företagen. Livstidsanställ-ning är ganska sällsynt i denna grupp.

Många av SM-företagen är sammanbundna och beroende av de stora företagen för att överleva. Denna speciella sammanbindning kallas "Keiretsu" och innebär att SM-företagen lojalt arbetar för de stora företagen. Industrigrupperna är intresserade av att hjälpa SM-företagen med finansiering, tekniskaråd, maskinutlåning, per-sonalutbildning o s v för att de ska uppnå högsta möjliga produk-tivitet och kvalitetsnivå. Dessa "Keiretsu-relationer" tjänar båda parter på. De stora företagens fördelar är lägre arbetskostnader och stor elasticitet i arbetsvolym. Därför bildar SM-företagen ett säkerhetsområde kring det stora företaget. Fördelarna för SM-fö-retagen är tillgången till den hjälp från det stora företaget, som är nödvändig för konkurrenskraften. SM-företagen gläds med det stora företaget i affärsframgångarna. Som en gentjänst måste SM-företagen erbjuda befattningar åt dem som pensionerats från det stora företaget. Detta system stärker relationerna mellan de båda företagen. Det händer därför ofta att arbetsstyrkans medelålder är högre hos SM-företagen än det styrande företaget.

Utanför dessa SM-företagsgrupper med "Keiretsu-relationer" finns det ett stort antal SM-företag som inte har någon som helst rela-tion, varken direkt eller indirekt till något styrande företag. Dessa SM-företag hittar man inom den lättare industrin. Ett stort antal konkurser registreras varje månad huvudsakligen bland dessa före-tag. Under 1990 gick ca 19 000 företag i konkurs. Det gjordes åtgärder från regeringshåll för att höja nivån på denna grupp så att de ska kunna klara av de stora krav som de stora företagen ställer.

Livstidsanställning

De japanska arbetarna hos ett stort företag arbetar för samma före-tag under hela sitt liv. Man börjar arbeta hos företaget så snart man har gått ut skolan och arbetar till sin pensionering. Företaget kan satsa på de nyanställda genom omfattande träningsprogram för att motivera dem att stanna. Intressant är att det inte finns nå-gon lagstiftning i detta system utan man betraktar det som en sed.

Livstidsanställning ger den anställde en avgångssumma på ca 1 miljon i dagens penningvärde när denna avtjänar sin livstidsan-ställning vid 58 års ålder. Denna avgångssumma är beroende av antalet tjänsteår hos det företag där han är anställd och ju längre han har arbetat desto större blir summan. Detta system är natur-ligtvis gynnsamt för den som börjat efter att ha slutat en tidigare anställning hos något annat företag.

Fördelarna med livstidsanställning är att företaget vinner de an-ställdas lojalitet. Man har ett gemensamt mål för sitt företag : de anställda påverkar företagets resultat på alla nivåer genom förslag och lagarbete för att förbättra produktivitet och kvalitet, minska kostnaderna, spara energi och tillmötesgå leveranstidskrav osv. Bättre lönsamhet ger i sin tur bättre utrymme för höjda löner, bo-nus och avgångssumma och där med ökad trygghet för de an-ställda för att det som är bäst för företaget är också det bästa för de anställda. I grunden finns ett ömsesidigt förtroende mellan före-tagsledningen och de anställda tack vare livstidsanställningen.
Nackdelarna med livstidsanställningen är låg flexibilitet i löne-kostnadshänseende. Under dåliga tider kan företaget normalt inte permittera eller avskeda sina anställda eftersom avskedandet inne-bär att företaget får dåligt rykte och det kan även tolkas så att fö-retaget är nära konkurs. Man försöker därför behålla sina anställda så gott men kan genom utbildningsprogram eller genom att flytta folk till dotterbolag inom koncernen.

Minskning av anställda sker genom naturlig avgång och anställ-ningsstop för nyrekrytering. När ett företag förutser dåligt resultat reducerar först direktörerna och cheferna sina löner och bonus för att föregå med gott exempel för sina anställda. När det ändå blir nödvändigt att vidta extraordinära åtgärder stimulerar man till frivillig avgång genom att erbjuda extra tillägg till den normala avgångssumman för dem som tar förtidspension.

Den anställda drabbas normalt sist. När det är absolut nödvändigt att avskeda folk, förmedlar företaget arbete i annat företag för att ta ansvar för de anställda.

Företaget svarar för socialtrygghet

Livstidsanställningen kostar företaget mycket eftersom man tar hand om de anställdas pension, läkarvård, bostad, bostadslån, fri-tid o s v. De flesta stora företag har eget sjukhus, fritidsanlägg-ning, bostäder, o s v. Ibland tar företaget även hand om begrav-ningen av sina anställda. Företaget fungerar som det sociala trygg-hetsorgan som staten annars gör i andra länder. Som ett exempel kan nämnas att en man avled i hjärtinfarkt. Han hade varit anställd hos ett av de ledande företagen i 15 år. Företaget ordnade be-gravning och avskrev hans bostadslån på ca 250 000 kr och dess-utom anställdes hans hustru som kontorist hos ett dotterbolag in-om koncernen. Detta var möjligt tack vare det stora företaget som har råd att göra på detta sätt men det är knappast möjligt för SM-företagen. Det är därför viktigt för ungdomarna att få anställning hos de stora förtagen och för att göra det måste de utexamineras från kända universitet eller tekniska högskolor. Det förstärker ten-densen att studera till högre utbildningar och ökar konkurrensen till ubildningsinstitutioner.

Livstidsanställningen verkar passa bäst i ett konkurrenssamhälle där man behöver de anställdas samlade kraft till ökad konkurrens-kraft å ena sidan och till trygghet, vänskap och arbetstrivsel å andra. Detta överensstämmer med det traditionella japanska mo-raliska synsättet "att inte tjäna två herrar". Enligt undersökningar stödjer ca 80% av de tillfrågade livstidsanställningen. Trots de nackdelar som nämnts tidigare och trots förändringar i framför allt ungdomars attityd och ett ändrat ekonomiskt klimat kommer an-tagligen livstidsanställningen troligen att överleva i framtiden.

Senioritetssystem

Livstidsanställningen kopplas med ett senioritetssystem som be-stämmer de anställdas löner efter antal tjänsteår i företaget. Spe-ciellt fram till ca 40 års ålder spelar antalet tjänsteår en domine-rande roll. Sedan tas det mera hänsyn till arbetskapacitet och styrningsförmåga när det gäller befordran till chefsposterna. För-delarna med senioritetssystemet är de samma som livstidsanställ-ningen : företaget kan investera i de anställde utan att riskera att de slutar och erfarenheterna stannar kvar inom företaget. Nackde-larna är höga och icke flexibla lönekostnader. Fast månadslön är den vanligaste löneformen för arbetarna. Ackordlön infördes efter kriget genom amerikanskt inflytande men de flesta har återgått till månadslön. Två gånger om året delas bonuslönerna ut, i slutet av juni och december. Bonuslönerna var ursprungligen beroende av företagets resultat men är numera ungefär 2-3 st månadslöner per gång. Storleken varierar i olika industrigrenar. En genomsnittlig bonuslön på 33 600 kr betalades ut i december 1990. Genom-snittsbruttolön för en tjänsteman var 1990 270 000 kr och nettolö-nen efter direkt skatt 230 000 kr. Därav sparade han ca 58 000 kr.

Sparande och skattesystem

Japanerna har traditionellt sparat för en oviss framtid. Lönesystem med bonus varje halvår och skattesystemet underlättar sparandet. Regeringens beslut med prioritering av industrin gör det svårt för folk i allmänhet att få privata banklån.

En mager pension måste garderas genom sparande. En folkpen-sion på 3816 kr per månad 1990 följer prisutvecklingen. Det ge-nomsnittliga sparkapitalet för en japansk familj uppgår till 10,6 miljarder yen eller ca 354 000 kr 1990. Det innebär ett samman-lagt sparkapital motsvarande ca 10 600 miljarder kr i hela Japan. Vid slutet av 1990-talet kommer detta belopp att överstiga 26 500 miljarder kr. Detta utgör ett enormt sparkapital för landets eko-nomi. Världens fyra största banker är japanska p g a detta sparan-de. Varje löntagare sparar i genomsnitt 20% av sin lön. Sparkapi-tal upp till ca 530 000 kr per person är skattefritt.

Trots ett pro-gressivt skattesystem, som når upp till 75% för dem som har mångmiljoninkomst, är inkomstskatten för en vanlig löntagare låg. Skatterna för en familj med en årslön av 120 000 kr är ca 9,8% i Japan, 12,9% i Tyskland, 17,3% i USA, 24,3% i Storbritannien och 47,1% i Sverige. Det saknas avdragsregler i skattesystemet för vanliga löntagare, som aldrig behöver deklarera sin inkomst själva utan det åligger företaget att deklarera för sina anställda. Marginalskatten för övertid är måttlig, ca 10%, och motiverar övertidarbete.

Faktorer som bidragit till Japans fram-gångar

Den internationella situationen

Japan har gynnats av av den internationella situationen fram till slutet av 1960-talet av bland annat:

Amerikanskt skydd: Japan slöt ett säkerhetsavtal med USA i början av 1960-talet. Genom detta avtal garanterades Japan amerikanskt militärt skydd.

Krig: Korea- och Vietnamkrigen bidrog till den ekonomiska upp-gången i Japan.

Fritt handelsklimat: Flera stora organisationer bidrog till främ-jandet av internationell frihandel.

Stabil valuta: Yen-kursen har legat förhållandevis lågt under 1950- och 1960-talen.

Lågt råvarupris: Råvaruexploatering och köparens marknad gjorde det möjligt att köpa råvarorna till lågt pris (även råolja).

Inrikessituationen

Inrikessituationen har också bidragit till Japans ekonomiska ut-veckling. Bl a har följande faktorer haft stor betydelse:

Stabil regering: Den konservativa regeringen med det liberalde-mokratiska partiet som har riksdagsmajoritet, har fört en politik som är gynnsam för industrin.

Statens roll: Staten har varit samarbetsvillig med industrin och fungerat som samordnings- och rådgivningsorgan.

Låga militära och sociala utgifter: Japans grundlag avstår ifrån militär upprustning och Japan förbrukar knappt 0,8% av BNP till sin försvarsbudget. Dessutom var de sociala utgifterna förhållan-devis låga under 1960- och 1970-talen.

Låg inkomstskatt: Inkomstskatterna är låga för de vanliga lönta-garna. Det medför relativt hög nettoinkomst jämfört med andra länder.

Social stabilitet: Samhället är mycket stabilt, låg arbetskonflikt-frekvens och låg brottslighet. 98% av befolkningen anser sig själ-va tillhöra medelklassen.

En folkgrupp, ett språk: Inga konflikter p g a olika folkgrupper och språk.

Stor inhemsk marknad: Med 125 miljoner invånare har Japan en enorm inhemsk marknad. Av totala BNP utgör 75% inrikes- och 25% utrikeshandel.

Kustindustrier: De flesta industrier ligger i kustområdet, vilket underlättar transporterna.

Näringssystem

Industrigrupper och SM-företagens anslutning: Ett halvdussin stora industrigrupper har ett stort antal SM-företag under sig.

Livstidsanställning: Stora industrigrupper tillämpar livstidsan-ställningssystemet. Företagen får de anställdas lojalitet och de an-ställda får arbetstrygghet.

"Senioritet"-lönesystem: Lönerna och avancering inom företaget bestäms av senioritet eller antal tjänsteår.

En fackförening för ett företag: Företagsanställda, oavsett om de är tjänstemän eller arbetare, tillhör en och samma fackförening, som är mycket samarbetsvillig med företaget.

Handelshusens roll: Ett dussintal stora handelshus spelar stor roll både inom inrikes- och utrikeshandel.

Företagsstyrning

Top management: Top management-medlemmarna, valda efter senioritetssystemet och eller sin ledningsförmåga. har tjänstgjort i sitt företag i många år och känner det väl.

Middle management: Middle management-medlemmarnas ar-betsinsats som lagledare är den största drivkraften inom företaget.

Low management: Gruppchefernas och förmännens roller är också mycket betydelsefulla för att åstakomma produktivitetsök-ningar.

QC-cirkel: Man satsade målmedvetet på QC verksamhet (QC = Kvalitets Kontroll, man sätter en grupp med ett förbättringsmål in-om produktivitet, säkerhet, försäljning, service o s v inom företa-get).

Köp-och-förbättra teknik: Företagen har köpt in utländsk teknik för att snabbt åstakomma nya produkter och har senare förbättrat tekniken till mer konkurrenskraftiga produkter.

Samarbete mellan företag: Inom industrigrupperna eller indust-rigrenarna samarbetar man i stor utsträckning mellan olika företag.

Investering: Kontinuerlig investering är nödvänig för att öka pro-duktiviteten och för att förbättra konkurrenskraften.

Arbetskraft

Arbetstid: De japanska arbetarna arbetar i genomsnitt längre än sina kollegor i USA och Europa. 1990 arbetade de japanska arbe-tarna 43,5 timme i veckan medan de amerkanska arbetade 37,3 timmar.

Utbildning: Arbetarnas genomsnittliga utbildningsnivå och kvali-tet är relativt hög jämfört med andra länder.

Lojalitet: Tack vare livstidsanställningen är arbetarens lojalitet till sitt företag mycket stor.

Förslagsverksamhet: Intresse för förbättringsförslag är mycket stort tack vare QC-cirklar. Det kommer ca 12 förslag per arbetare och år.

Sparande: Varje löntagare sparar ca 20% av sin lön.

Likgiltighet för religösa regler: Japanska arbetare är inte särskilt bundna av religösa regler och därmed hindras inte produktionen av detta.


Jämförelse mellan Sverige och Japan
- Varför är Japan så stark som ekonomi?

Allmänt

Japan Sverige
Landyta, km2 378 000 411 000
Odlad yta, % 15% 10%
Skog, i % av landytan 67% 64%
Övrigt 18% 26%

Befolkning ca 125 000 000 ca 8 500 000
Åldersfördelning, - 14 år 24 % 19%
Åldersfördelning, 15 - 64 år 67% 65%
Åldersfördelning, 65 - 9% 16%

Total arbetande befolkning 60 300 000 4 500 000
Jordbruket 10% 4%
Industri 35% 35%
Service 55% 61%
Arbetslöshet ca 2,6% ca 7 %
Befolkningstäthet, inv/km2 331 21

BNP, omräknat till Skr 24 000 000 000 000 1 400 000 000
BNP per capita, Skr 192 000 164 000
BNP-tillväxt, medelvärde 1960-70 10,8% 4,6%
BNP-tillväxt, medelvärde 1970-80 5,8% 2,1%
BNP-tillväxt, medelvärde 1980-90 12% 0,5%


En jämförelse mellan Japan och Sverige är som att jämföra ett stort och framgångsrikt multinationellt företag med ett måttligt fö-retag med ca 10 anställda. Om man t ex jämför BNP så är Japans 17 gånger så stor som Sveriges. Japans arbetande befolkning är 13,4 gånger så stor som Sveriges, men med tanke på att BNP är 17 gånger så stor Sveriges så visar det att effektiviteten hos arbe-tarna är väsentligt högre. Lägg där till att japaner jobbar 6 dagar i veckan och bara har 2 - 3 veckors semester per år. Detta leder till att de endast har sitt arbete på hjärnan och därför måste de ha bå-de kul och se att de hela tiden förbättras på arbetet för att klara av att jobba så mycket. Det har snarare blivit en tradition än en regel för japanerna att jobba energiskt och effektivt. Därför uppfattar nog många svenskar japanerna som just energiska. Om man tittar på de svenska arbetarna så tänker de på att komma hem från job-bet redan på morgonen när de kommer dit. Övertidsarbete är inte heller så vanligt i Sverige, man måste bli tvingad till det medan ja-panerna gärna jobbar en stund extra. Fast jag måste tillägga att det främst beror på att den japanska marginalskatten är ca 10% medan den svenska är över 50%. Det är något för de svenska politikerna att tänka på.

I Sverige är osämja och rivalitet mycket vanligt, man ser hur unga arbetare armbågar sig uppåt i företagen och man ser en del som får stå vid sidan om och aldrig riktigt får en chans att visa vad de kan. De äldre som sitter i företagsledningarna blir oftast just äldre. De blir oftast så att de äldres kreativitet blir sämre men att deras ledar- och organisationsförmåga förbättras. De kommer ofta med en massa konservativa idéer och de vill oftast inte lyssna på de ungas enligt dem "galna" idéer. Det blir en massa komplikationer med dålig lojalitet som följd.

Man tar inte hänsyn till varandra och allas idéer och diskuterar inte gemensamt och ser det inte från allas synvinklar utan ledarna vill verkligen bevisa att de är de som bestämmer. Just här har ja-panerna sin storhet tycker jag, tack vare bl a senioritetssystemet. Upp till 40 års ålder har all betalt efter antal tjänsteår i företaget, sedan börjar man ge lönen efter arbetskapacitet och ledningsför-måga. D v s alla blir glada och gillar oftast varandra. De ser var-andra som kamrater och inte som rivaler. Det leder oftast till bätt-re arbetare och större lojalitet till förtaget. Besluten i företaget görs ofta som så att man försöker få ett samförstånd mellan de be-rörda parterna och sedan får chefen fatta ett snabbt beslut. Detta sätt är det enda sättet att få ett bra och noga genomtänkt beslut på, tycker jag. Det säger sig självt att ju fler som tänker desto fler synvinklar och alternativ och större chans att kunna fatta det opti-mala beslutet. Man får också ett effektivt företag.

En annan moralisk fråga är ett företag i ekonomiskt krisläge. I Sverige använder man sig av "nerifrån - uppåt" metoden. Företags-ledningen varslar de anställda om uppsägning. Nyan-ställda och de yngsta ska bort först, sedan successivt uppåt. Före-tagsledningen berörs sist. Japanerna gör på motsatt sätt. Först re-ducerar VD och direktörerna sina löner och bonus och sedan ge-nomförs lönereduktioner successivt nedåt. VD avgår först därefter direktörerna för att visa ansvar. Nyanställda och de yngsta berörs sist. De sämst betalda behöver sina löner till fullo medan VD och direktörerna har mer än tillräckligt.

Livstidsanställningen som förekommer i Japan är mycket positiv för moralen. De anställda kan luta sig och få stöd av företaget och inte bara lita på sin inkomst och sitt sparkapital. De flesta stora industrigrupperna har också eget sjukhus och fritidsanläggningar. Där träffas de anställda och umgås och deras bästa vänner arbetar ofta inom företaget.

Varje år så importerar den japanska industrin teknik för flera 100 miljarder kronor varav 25% betalas av offentliga fonder. Sedan vidareutvecklar de denna teknik och samtidigt strävar de mot att utveckla egen teknik. Som resultat har de nått en enorm allsidighet och nått toppnivå på nästan alla områden och produkterna har fått en hög uppskattning för sin hänsyn till kvalitet, pålitlighet, leve-ranstid och efterservice. Under senare år har utvecklingen av den egna teknologin gått i kapp den importerade och sedan 1982 har exporten överskridit importen. En parentes angående teknologi ut-vecklingen, antalet utexaminerade från tekniska högskolor är mellan 70 och 80 tusen per år. Den flesta av dessa får anställning direkt.

Industrigrupper i Sverige och Japan skiljer sig åt ganska mycket, om man tittar på de japanska, så är det ofta en bank som är kär-nan. I Sverige är det framgångsrika företag som under blomstringstiderna investerar genom att köpa upp mindre fram-gångsrika. Detta finansieras oftast genom banklån till en viss del och av låneränta och ibland går det inte så bra som de tänkt sig. De tar sig alltså vatten över huvudet. Då får arbetarna lida för det genom först sänkta löner och sedan uppsägning. I Japan är kärnan i industrigrupperna så pass kapitalstarka p g a att japanerna sparar så väldigt mycket, också det att de stora industrigruppernas kärna består av fyra av världens största banker. Detta leder till att finan-siering för uppköp av mindre företag inte är något problem och de anställda råkar praktiskt taget aldrig ut för uppsägning och sänkta löner.

Tittar vi på Sveriges politiker nu och den politik de bedriver ser man att de bara sparar genom s k "sparpaket". De vågar inte satsa någonting så att vi kommer ur svackan, i och för sig kan man för-stå dem. Jag skulle inte vilja vara ansvarig för att ha kört Sveriges ekonomi i botten. Men en massa sparpaket som drabbar de som lever på marginalen t ex pensionärer och låginkomsttagare. Det är väl ganska fel. I Japan är de däremot mer framåt. De försöker få igång konsumtionen bl a genom att höja reallönerna med ca 3% per år och skjuter till ca 600 miljarder för att öka de offentliga in-vesteringarna, marknadens förtroende för finanspolitiken och lind-ra bankernas kreditförluster. Från slutet av andra världskriget har Japans ekonomi exploderat och har på senare år ansetts som en av de största i världen, efter att ett tag ansetts som omänsklig har man nu sett att den börjar svikta. Jag är helt övertygad om att de kommer att dominera de flesta marknaderna och tekniska områden också framöver.
KÄLLFÖRTECKNING

Skriftliga källor

Titel Författare

Termer i nationalekonomi Harald Dickson
Japan Olle Bolang
Kris, Krasch, Boom Michel Albert & Jean Boissonnat
Ekonomiska system Assar Lindbeck

Bilaga 1
Mitsubishi - En industrigrupp i Japan

Kärna

Mitsubishi Bank

Inre grupp

Kinyo-kai (fredagsklubbens) medlemmar

Mitsubishi Bank
Mitsubishi Trust and Banking
Mitsubishi Corporation
Tokyo Marine and Fire Insurance
Mitsubishi Heavy Industries
Mitsubishi Electric
Mitsubishi Motor
Mitsubishi Metal
Mitsubishi Mining and Cement
Mitsubishi Chemical Industries
Mitsubishi Petrochemical
Mitsubishi Oil
Mitsubishi Gas Chemical
Mitsubishi Steel
Mitsubishi Rayon
Nikon Yusen Kaisha
Mitsubishi Paper
Mitsubishi Plastics
Mitsubishi Estate
Mitsubishi Warehouse
Asahi Glass
Nippon Koguhu
Misubishi Research Institute Inc.
Kirin Breweries
Mitsubishi Chemical Machineries
Chiyoda Chemical Engineering and Construction

Yttre grupp

Honda Motor
Ajinomoto
Nichiro Fisheries
Fuji Spinning
Nikon Cables
Shinetsu Chemical Industries
Mèiji Life Insurance

--------------------------------------------------------------